Rumänien Dag 16 - 15 september

15 september Bran – Bukarest 180 km

Efter en äggröra- och baconfrukost stod vi startklara halv tio. Solen sken som vanligt och himlen var klarblå. Temperaturen perfekt runt 15 grader. Vi startade med en kortare tur på asfalt och det var perfekt för då kunde man få igång kroppen igen. Vid en skidanläggning svängde vi upp i skogen och följde en grusväg en kort stund innan vi blev tvungna att vända då vägarna var för dåliga.

svanggrus

Vi körde då upp en annan grusväg men även där fick vi vända. Vid tredje försöket blev det succé. Vi körde längs med ett mountainbikespår upp genom skogen.

lerstig

mickelera

Det var lerigt och blött. Det var stora djupa spår i vägbanan efter regn. Det var rötter, träd och stenar. Och det var cyklister som susade ner för vägen. Men ack så roligt. Det var halt och spårigt och vi fick ibland hjälpa varandra och putta på motorcyklarna för att komma vidare. Några hade större problem och fastnade i backen. Alla var sjöblöta av svett av ansträngningen och vid varje tillfälle tog man av sig hjälmen, handskarna och jackan för att svalka sig något. Jochen, Vegard och jag fick gå ner och köra upp några av de andras motorcyklar i T-shirt. Orken började också ta ut sig rätt för Håkan 73 år och Sven 62 år. Vi är alla grymt imponerade att de orkat med åkningen. Snart blev det lättare åkning och vi färdades på ganska bra grusväg upp mot 1700 meters höjd.

chrishakanupp

Väl upp på första toppen beundrade vi utsikten innan vi fortsatte över kullar och vi pendlade mellan 1600 och 1900 meters höjd.

vy

panorama

Efter en krök längs med bergssidan blev det trafikstockning.

sheep

Det var som en vägg med får och bakom dem kom det cyklister och en bil. Solen sken varmt och man upplevde att det var mycket varmare i luften än de 15 grader termometern på motorcykeln visade.

jochen ner

Nu var det dags för nedfart och då gick grusvägen över i en väg med större stenar.

stenvagner

Motorcyklarna studsade på stenarna och man satt på helspänn hela tiden.

vy1

vy2

Många var trötta så det blev en massa stopp. Hela turen upp och sedan ner för berget tog 4,5 timme.

track

Jag tror att flera i gruppen var väldigt nöjda när vi återigen körde på asfalt. Strax var vi i byn Comarnic och där stannade vi till för en pizza klockan halv fyra. Sedan följde två timmars åkning på asfalt längs med en av de större vägarna in mot Bukarest. Vi kom fram till hotellet och Peter sa som vanligt ”Five o’clock sharp”. Klockan var 18.00. Det blev en P-öl och det kändes lite vemodigt att veta att det var resans sista P-öl. Vi stod ute och pratade en stund om dagens upplevelser när vi blev avbrutna av regn. Alla gick upp och gjorde sig i ordning för kvällen men vi samlades åter i foajén en stund senare för att göra upp räkenskaperna. Några hade hyrt motorcyklar och lämnat en deposition på 1000 euro för eventuella skador. Vi blev positivt överraskade över hur lite de fick betala i slutändan. Jochen och jag gjorde upp om däcken och det blev också väldigt positivt. Jochen lämnade sina nästan nya asfaltsdäck och jag mitt halvslitna grusdäck och det slutade med att Jochen skänkte 80 euro till Sergiu och han skänkte 80 euro till mig. Vilken otroligt trevlig kille. Runt niotiden på kvällen lämnade vi hotellet och gick in till Gamla Stan och åt på restaurang. Det var en trevlig kväll och mycket snack. Runt halv ett var vi tillbaka vid hotellet och nu blev det till att säga adjö till allesammans. Det kändes väldigt vemodigt.

  • Skapad

© 2022 Hojjen.se